Sista veckan!
Nu är det en vecka till val. Det roliga med valkampanjen är att man träffar så många intressanta personer, som man annors inte skulle diskutera med. Jag har under de sista veckorna stått på en hel del torg och köpcentra, och det verkar som om många skulle stanna upp för att de verkligen är oroliga över våra ungdomar. Många äldre personer säger att de nog klarar sig, men vi måste se till att ungdomarna inte blir utanför vårt samhälle.
Det här är säkert en av de svåraste frågorna att lösa: hur motiverar man en ung flicka eller pojke att fortsätta med studierna och skaffa sig ett yrke, om de känner att det inte finns nån idé med det? Borde man ändra sättet att arbeta redan i lågklasserna så att de elever som inte passar in i den traditionella klassen av "snälla" barn, också kan känna att skolan är för dem? Alla ska inte vara lika. Jag brukar säga åt mina (vuxna) elever att de inte behöver kunna allat, inte lära sig allt, men de ska lära sig något och ha roligt. Inte jämföra sina kunskaper med de andra, utan hitta det de behöver lära sig...Hörde på en föreläsning om Carl von Linné att hans pedagogik gick ut på att man ska ha roligt för då lär man sig mera. Varför är det inte så längre?

På svenska - äntligen!

Vad det är skönt att besöka Vasa. Fin stad, fint väder, och framför allt, man kan alltid tala svenska här. På restauranger, hotell, i butiker...man hör svenska överallt och blir förstådd.

Tänk om man kunde få det här där hemma i Esbo eller Helsingfors. Det kunde vara så lätt att vänja sig vid att alltid tala svenska.. utan att undra om man sen får säga samma på finska.

I morgon har jag för första gången en helt svenskspråkig grupp som ska lära sig finska, i stället för tvärtom som det oftast är. Det blir spännande.

Tack Vasa!

Hej igen!

Hoppas att någon ännu hittar hit.

Oktober är bröstcancermånaden, eller Rosa bandet-månaden. Tidigare år har man ju köpt ett band och tyckt att det var ju bra, på så sätt kan man stöda forskningen. Nu behöver jag själv forskningen. Jag insjuknade i cancerjust efter riksdagsvalet, vid midsommar 2007. Jag fick behandlingar till april 2008, och här står jag nu. Inte längre skallig, utan med krulligt, mörkgrått hår.. Tillsvidare frisk, säger läkarna. Det besvärliga är ju, at man aldrig vet.. det syns ingenting på kontrollerna, och det är ju bra. Men det kan slå som en blixt en gång till. Inget att gå och grubbla på.

Ni som inte har varit på en tid, gå på mammografi...Lita på er själv och kräv undersökningar ocm ni misstänker att något är fel. Ju tidigare man hittar cancern desto bättre. Över 4000 finländska kvinnor insjuknar även i år. De flesta blir friska. Man får vård, livet fortsätter ; )