säkerhetsfunderingar

Det har hänt mycket de senaste dagarna och veckorna som har fått mig att fundera om vårt samhälle har förandrats och blivit osäkrare eller om det bara är en tillfällighet att det just nu händer så många våldsamma saker.

Det är inte bara VR:s magasin och Valborgsbråket .. det tycks vara något som bubblar under ytan. Hur kan vi godkänna att det finns människor som inte har något annat sätt att uttrycka vad de vill ha sagt än kaos och förstöring? Har vi misslyckats om en ung generation inte känner igen de kanaler som vi ser som självklara? Är det frågan om kommunikation? Helt enkelt att vi inte förstår varandra?

Min son blev slagen huvudet med en bandyklubba. Under lektionstid. Av en klasskamrat. Hur kan jag lita på att barnen har det säkert och tryggt i skolan? Det kan jag tydligen inte. Han blev t.o.m bestraffad för att inte ha suttit på sin plats... Är det bara jag som bekymrar mig för att en liten pojke inte ser en annan utväg, inget annat sätt att kommunicera än att göra en annan elev illa. Med avsikt, det var inget misstag. Hur kan jag förklara detta för barnen? Deras rättskänsla hänger inte riktigt med.. den äldre tyckte att pojken borde ha fått stryk (av storebror alltså), den yngre, som klarade sig med ett par dagars huvudverk och en jättebula i huvudet tycks inte riktigt förstå hur det egentligen skedde? Ingen av oss fårstår idén med att bränna ner magasinen...